No history yet

Verb och meningsbyggnad

Bygg spanska meningar

Att bygga meningar på spanska är som att bygga med legobitar. Först behöver vi de viktigaste bitarna: vem som gör något (subjektet) och vad de gör (verbet). Låt oss börja med personliga pronomen, alltså orden för jag, du, han, hon och så vidare.

SvenskaSpanska (Singular)
JagYo
Du
HanÉl
HonElla
Ni (formell)Usted
SvenskaSpanska (Plural)
ViNosotros / Nosotras
NiVosotros / Vosotras
DeEllos / Ellas
Ni (formell)Ustedes

Du kanske märker att det finns två former för "vi" och "ni" i plural: nosotros/nosotras och vosotros/vosotras. Formen som slutar på -as används när man pratar om en grupp med bara tjejer. Om det är en blandad grupp eller bara killar använder man -os. Ellos och ellas följer samma logik för "de".

Att böja verb

På spanska, precis som på svenska, ändrar verben form beroende på vem som utför handlingen. Detta kallas böjning (konjugering). Spanska verb i sin grundform, infinitiv, slutar alltid på antingen -ar, -er eller -ir. För att böja ett verb tar man bort denna ändelse och lägger till en ny som passar till rätt person.

Låt oss titta på hablar (att prata), ett vanligt -ar verb:

PronomenStamÄndelseBöjt verb
Yohabl--ohablo (jag pratar)
habl--ashablas (du pratar)
Él/Ella/Ustedhabl--ahabla (han/hon/Ni pratar)
Nosotros/ashabl--amoshablamos (vi pratar)
Vosotros/ashabl--áishabláis (ni pratar)
Ellos/as/Ustedeshabl--anhablan (de/Ni pratar)

Mönstret är liknande för verb som slutar på -er, som comer (att äta), och -ir, som vivir (att bo). Lägg märke till att ändelserna är nästan identiska, förutom för "vi" och "ni"-formerna.

-er verb (comer):

  • yo como
  • tú comes
  • él come
  • nosotros comemos
  • vosotros coméis
  • ellos comen

-ir verb (vivir):

  • yo vivo
  • tú vives
  • él vive
  • nosotros vivimos
  • vosotros vivís
  • ellos viven

Ser du? Den enda skillnaden mellan -er och -ir verb är i nosotros (-emos vs. -imos) och vosotros (-éis vs. -ís). Resten är samma!

Sätt ihop meningar

Nu kan vi skapa enkla påståenden. Ordföljden är oftast densamma som i svenskan: Subjekt + Verb + Resten. Eftersom verbets ändelse redan avslöjar vem som gör något, kan man ofta hoppa över pronomenet (yo, , etc.) i spanskt talspråk. Men när vi lär oss är det bra att ha det med för tydlighetens skull.

Yo hablo español. (Jag pratar spanska.) Tú comes una manzana. (Du äter ett äpple.) Nosotros vivimos en Suecia. (Vi bor i Sverige.)

Hur säger man nej? Det är enkelt. Sätt bara ordet no precis framför det böjda verbet.

Yo no hablo español. (Jag pratar inte spanska.) Ellos no comen carne. (De äter inte kött.)

Att ställa en enkel ja/nej-fråga är också lätt. Du kan antingen bara ändra tonfallet i en påståendesats, så att det låter som en fråga. I skrift visar man detta med ett uppochnedvänt frågetecken (¿) i början och ett vanligt i slutet. Du kan också byta plats på subjektet och verbet.

PåståendeFråga (med ändrat tonfall)Fråga (med omvänd ordföljd)
Tú hablas sueco.¿Tú hablas sueco?¿Hablas tú sueco?

Alla tre sätten fungerar, men att bara ändra tonfallet är vanligast i vardagligt tal. Kom ihåg att alltid använda både ¿ och ? när du skriver frågor på spanska.

Bra jobbat! Nu har du verktygen för att böja regelbundna verb och bygga dina första egna meningar på spanska. Dags att testa dina kunskaper.

Quiz Questions 1/6

Vad är infinitivformen av ett spanskt verb?

Quiz Questions 2/6

Välj rätt verbform för att slutföra meningen: "Nosotros ______ paella."