Högskoleprovet är ett frivilligt prov som mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga för högskolestudier. Det är inte ett prov på vad du lärt dig i gymnasiet, utan snarare ett test av din generella studieförmåga.

När fler söker en utbildning än det finns platser används resultatet från högskoleprovet för att göra ett urval. Ungefär en tredjedel av alla platser på svenska universitet och högskolor tillsätts via högskoleprovsresultat. Ditt resultat är sedan giltigt i åtta år, så du kan använda ett bra resultat för att söka utbildningar flera terminer framöver.

Provet är en heldagsutmaning som består av fem provpass på 55 minuter vardera. Två av passen är kvantitativa (matematiska), två är verbala (språkliga) och ett är ett så kallat utprövningspass. Frågorna i utprövningspasset används för att testa nya uppgifter och räknas inte med i ditt slutresultat. Problemet är att du aldrig vet vilket pass som är utprövningspasset, så du måste göra ditt bästa på alla fem.

Totalt består provet av 160 uppgifter som räknas. Dessa är jämnt fördelade mellan den verbala och den kvantitativa delen, med 80 poäng för varje.

De två delarna testar helt olika förmågor. Den verbala delen fokuserar på svenska och engelska, medan den kvantitativa delen fokuserar på matematiskt tänkande och problemlösning.

Varje huvuddel är uppdelad i fyra mindre delprov. Här är en översikt över hur de är strukturerade:

Som du ser har varje delprov ett rekommenderat antal minuter, men du disponerar själv dina 55 minuter inom varje provpass. Ett kvantitativt provpass innehåller delproven XYZ, KVA, NOG och DTK, och ett verbalt provpass innehåller ORD, LÄS, MEK och ELF.

Ditt resultat på högskoleprovet baseras på antalet rätta svar, vilket kallas för din råpoäng. Du får en råpoäng för den verbala delen (0–80) och en för den kvantitativa delen (0–80).

Dessa två råpoäng omvandlas sedan till en normerad poäng på en skala från 0.00 till 2.00 för varje del. Normeringen görs för att resultaten ska vara jämförbara mellan olika provtillfällen. Ett visst antal rätt kan ge lite olika normerad poäng beroende på hur svårt provet var just den gången.

Ditt slutgiltiga högskoleprovsresultat är medelvärdet av dina två normerade poäng, avrundat till två decimaler. Detta är siffran du sedan använder när du söker till högskolan.

När du söker till en utbildning konkurrerar du i flera urvalsgrupper samtidigt. Om du har både gymnasiebetyg och ett högskoleprovsresultat prövas du i både betygsgruppen (BI/BII) och i högskoleprovsgruppen (HP). Detta ökar dina chanser att bli antagen, eftersom du prövas i två olika "högar" av sökande.

Att förstå strukturen och syftet med högskoleprovet är det första steget. Det ger dig en tydlig bild av vad som väntar och hur ditt resultat kan öppna dörrar till din framtida utbildning.